Från andra sidan dimman.

Bjuder nu på en underbar dikt som tillägnades mig på Släktkalaset inför min 20-årsdag. 

Imorgon, den 24 mars så är det min födelsedag, då man länge önskat att man hade turen att vara systemet-myndig och att man då trodde att allt skulle vara så mycket lättare har ju varit förgäves, vem vet, kanske var det rent utav tur att jag alltid varit "Lilla-Cilla".

Det är mycket givande att vara nykterist och att dessutom gå in för att ha en helkväll trots detta faktum. Efter att ha krigat i mig sex stycken Röda Tjurar (redbull) har jag en aning svårt att somna, en lärdagsmorgon klockan sju, med ett arbetspass som väntar om fyra timmar. Det var ju tacksamt att vara nykterpisst. 

Har en ny teori. Tycker ni som är kapabla till att dricka inte borde vara kapabla till att klaga.

Sorgliga jag har cravings efter kärlek och respekt... precis som Melinda Wrede.

Jag är ledsen för den dåliga uppdateringen, och eftersom bloggen är baserad på "mitt-nyktra-liv" så måste jag därmed erkänna denna enkla anledningen till blogg-torka... DET SUGER ATT VARA NYKTERIST. Ska självklart inte förtränga de positiva effekterna, men:

Mars månad har alltid varit stress-månaden, och ni som känner mig vet att jag inte hanterar detta västerländska påhitt väl. Min önskan är att bara vara lite effektiv... eller att jag hade all tid i världen. 

... torrknullar man på dansgolvet
... använder man inte högklackat.
... kan man knyta slips på fyllan.
... låter man tjejer betala.
... är man kort.
... står man i kö.
... tränger man sig aldrig.
... har könen gemensam toalett.
... tigger killarna cigg av tjejerna.
... snor man droppkorkar från krogen.
... vill taxi-chauffören att man ska gå en bit.
... fyllekäkar man inte.
... Är alla lika mycket värda.

Denna helg blir utelivet ärad med en till Quintana i svängarna. Om det är StureP en ära eller ej återstår att se... Men:
 

"Lillebror, papapa, bli inte som ja' näer du blir stor. Du stod i dörren å sa': ere här alltu blir så döer ja! Lillebror bli inte som jag."

Man är väl ingen gudinna på att posa när man är nykter. Men visst verkar jag ha kul i alla fall?

Detta kommentar yttrades efter att jag bevisat mina kunskaper i att ha lika roligt som de med dopamin-dränkta hjärnceller en utekväll! Börjar misstänka att jag producerar någon egen drog...

Så här till helgen bemöts man av kommentarer som benämner ångesten över om hur deras alkohol-konsumtionen påverkar kontot negativt. Det är ju inte heller den enda baksmällen med alkohol! Vi vet alla att baksmällorna är många, men för att summera de gångna nyktra helgerna måste jag bara redogöra för mina synpunkter på för- och nackdelar.

Antal fylleringningar: 0

Kanske får man inte utlopp för sina känslor på ett ytterst otrevligt sätt... Och heller kan man inte få svar på dumma frågor - men:

Att jag kallades "fylleringar-drottningen" var inte utan anledning. Om samtalen kunde levererades med glädje, tårar eller samt skrik var aldrig något man kunde förutspå, men att dessa samtal alltid var opassande och dimmiga var alltid en gemensam nämnare. Så det är med nöje jag bortser från dessa "citat-flash-backs" yttrade i mitt lägre tillstånd, de kunde låta så här: "Så vadå? Du vill inte ha förhållande? Vad vill du med mig då?!" Kunde vara ett av de finare yttringarna. Så bye bye pinor och en tiondels ångest and hello mildare telefonräkning!

Antal baksmällor: 0

Kan ju nu aldrig skylla på någonting då jag blir sådär fasansfullt sugen på kebab med esxtra sås... men:

Hur kunde jag tro att det var möjligt att förtära normal husmanskost och få saker gjorda på en söndag! Det är så fint att veckan helt plötsligt blev två dagar längre, att man faktiskt kan få saker gjorda "dagen-efter". Om det så är att städa hela lägenheten eller att hälsa på mormor för en eftermiddags-fika. Fortfarande EN HELT NY DAG. Carpe diem ;)

Antal bortglömda-yberpinsamma-fyllescener: 0

Det är ju för trist att jag inte kan underhålla nattens gäster, kända - som okända på detta avhållsamma sätt... men:

Tacka Gud för att jag numera kan gå som en, prata som en (närmare) normal människa klockan 4 på lördags morgonen. Att jag slipper dessa släpningar för att jag ska kunna ta mig fram, att jag slipper dessa pinsamheter då man blir utslängd, portad och tömer hela kroppen på vatten så man gråter floder efter incidenten. Och tacka Gud för att jag aldig mer kommer ligga på marken och slåss med polisen med handklovar på! Tacka, tacka Gud.

Antal pinor: 1

Men att jag är pinsam är nog svårt att undvika, då denna blogg är högst tillgänglig. Svårt att undgå sig själv dock, så det är så här det får bli! Minus på fyllescenens pinsamheter, men ett litet plus på blogg-pinsam.

Dessa är mina topp-favorit argument FÖR att jag ska förbli denna nykterist. Men tillhör du en av de som fortfarande inte ser det gynnsamma i min nykterhet så är det bara att fråga det du vill ha svar på! Ni andra behöver jag väl inte ens argumentera emot om varför jag gör detta...

Vilken fruktansvärd sanning man lever i. Nu börjar jag förstå meningen med att vara lite dimmig på mingelscenen. Har haft en helhelg med förfest, innehavande av bord, utgång, efterfest och födelsedagsmiddag. Nykter. Så undvika att se sanningen i vitögat har jag ju inte lyckats undvika. En vidrig sak. Dessutom är det befintligt att jag uppträtt likadant.