Upptäckter
Vilken fruktansvärd sanning man lever i. Nu börjar jag förstå meningen med att vara lite dimmig på mingelscenen. Har haft en helhelg med förfest, innehavande av bord, utgång, efterfest och födelsedagsmiddag. Nykter. Så undvika att se sanningen i vitögat har jag ju inte lyckats undvika. En vidrig sak. Dessutom är det befintligt att jag uppträtt likadant.
Simultanförmågan: Att gå och bestiga en trottoarkant på samma gång är ett trick som "vi" klarar av fyra vardagar i veckan: På Supers 18-års utgång ska vi gå över vägen och vi korsar en refug, som är en aning högre än en trottoarkant. Super klarar det inte, pass, mobil, ipod & kontanter landar på andra sidan refugen tillsammans med Super i en duns. Efter några sekunders krig mot marken lyckas han få ut sig: "Trodderee va än vaanli krokant."
Reaktionsförmåga: White Room 04.23, inmixat i "No Stress" hörs en populär-super-het-ny låt, jag reagerar fort och närmar mig dansgolvets mitt. 30 sekunder senare hörs "woho-skrik", händer syns lyftas i baren och dansgolvets rörelser avanceras.
Och dessa kommentarer...
En av mina (tydligen) läsare kläckte ett kommentar angående denna blogg som refererade till att bloggen är över förväntan då den är skriven av mig: ".... om en utetjej som dig tänker man att hon bara har snöflingor i hjärnan."
En vän undrade om han fick: "Cszilla, få' jaa, eh, pussa pårin. Tutte.?"
Slutligen så bad min Granne om: "En kyss, Cilla, snälla, bara en liiiten kyss? Kom igen."
PS. FÖRLÅT FÖR DEN DÅLIGA UPPDATERINGEN GOTT FOLK, DEN SOM VÄNTAR PÅ NÅGOT GOTT... DS.
Kommentarer
Trackback
